Kategoriarkiv: Referat om fiske- och vattenforskning

Centralt innehåll:

– Skriftlig framställning av texter för kommunikation, lärande och reflektion. Språkriktighet, dvs. vilka språkliga egenskaper och textegenskaper i övrigt som en text bör ha för att fungera väl i sitt sammanhang.

– Bearbetning, sammanfattning och kritisk granskning av text. Citat- och referatteknik. Grundläggande källkritik.

Referat gällande läkemedels påverkan på fiskar

I artikeln ”Utgör läkemedel en risk för fisken?” (Fiskrietidskrift för Finland (1:2013)) berättar Jenny-Maria Brozinski, Marja lahti, Aimo Oikari och Leif Kronberg om hur fisken påverkas av läkemedel

Fiskarna exponeras för en blandning av olika läkemedel dessa kemikalier har kan ha en skadlig inverkan på djurens reproduktion och hälsa, Läkemedel som hittas i miljön har huvudsakligen sitt ursprung i mänsklig förbrukning skriver artikelförfattarna. I omgivningen hamnar läkemedlen i samband med att renat och orenat vatten släpps ut i miljön. De effekter fiskarna utsätts för är ofta svåra att konstatera eller mäta, för exponeringen sker under hela livstiden i låga koncentrerationer. Skadliga effekter på fiskarna har konstaterats redan i så låga halter att de är på gränsen att kunna uppmätas. De konstaterade effekterna har varit cellförändringar, förändringar i reproduktion och beteendet m.m.

Hur kan läget åtgärdas?

Trots den negativa inverkan på miljön är läkemedelns nytta för människan Obestridelig menar artikelförfattarna. Och det är därför svårt att begränsa utsläppen men saker som är viktigt att upplysa konsumenterna om är det rätta sättet att göra sig av med läkemedlen vilket absolut inte är att spola ned dem i toan skriver artikellförfattarna. Preventiva åtgärder är effektivast för att undvika utsläpp i miljön, men reningsverken har också vissa tekniker för att avlägsna dessa ämnen från avloppsvattnet. Tyvärr används inte dessa metoder på alla reningsverk

Osynlig mångfald

Osynlig mångfald är när det sker i naturen utan att vi tänker på det. Man avlar ju tex hundar för att få få fram de fina egenskaperna. Tex att man avlar två hundar med fin päls för ungen ska få ännu finare päls. Men om man gör det för mycket kommer troligtvis att få sämre effekter och.
Så det som menas med osynlig mångfald är att det kan vara avgörande är ett lite misstag som krävs för att förstöra den osynliga mångfalden. Det kan vara tex en växt eller liknande som är viktig för vissa djur som kanske är beroende av den
Viktigt att nämna är också att vissa arter klarar bättre av den nya miljön. Det kan till och med vara så att vissa arter växer i mängd pga av människans utsläpp mm.

Man har också kollat på populationen i Nordsjön och Östersjön. Och man såg tydligt att Östersjön hade lägre variation på växtlivet. Man ser också att samma växter har olika förmågor men om man skulle blanda dessa arter skulle kanske dess egenskaper försvinna

Nickel och blyhalter i fisk

(Fiskeritidskrift för finland (nr,2:2008) författare: Heinz-rudolf voigt.

Nickel och blyhalter i fisk…..författaren säger att en posetiv miljönyhet är att nickel (Ni) och bly (Pb) endast förekommer i små halter i våra fiskar, man kan hitta spår av nickel och bly som är en av dom giftigaste tungmetallerna i fiskens benbyggnad, inälvor(vilket man inte äter) och ställvis i botten sediment utmed våra kuster.

Nickel kan förorsakar speciella alergier hos mäniskan, missbildningar och cancer hos tex groddjur.

Bly kan förorsaka anemi, försenad könsmognad och missbildningar i fiskens muskulatur.

En tabbel i tidningen visar medelvärdena av bly och nicke i våra fiskar längst kustområderna, resultatet visar att konsentrationen av tungmetallerna i fisken är väldigt små och fisken ifrån våra kuster är ofarligt att äta.

Minskande fångster

I artikeln ”den hotade ålen” (havsutsikt 1/2013) så berättar Håkan Westerberg om hur ålen har förminskat drastiskt mellan 1900-2000 talet.
Det har fångats allt mindre ål i Sverige. Statistik från 1900-2000-talet visar att ålfångsten har minskat
med ca 1,8 ton. Författaren berättar att Orsaken är fortfarande oklar, men det vi vet är att det är vi människor som orsakat denna minskning. Men några anledningar som det kan vara är att det tillkommit mer vandringshinder och allt mindre våtmarker blir det. Sverige har förlorat en-fjärdedel av alla våtmarker. Avslutningsvisd säger författaren att odlingen av ål utvecklas och förhoppningsvist ger det resultat.

Abborrens förutsättningar

I artikeln “Abborren i knipa” (FISKERITIDSKRIFT (2011:4) berättar Satu Estlander om hur abborrar och mörtar klarar sig i de nya miljöförhållandena.
Estlander skriver att regnet som blivit och blir rikligare sköljer ut näringsämnen och organogent material i vattnen och de blir då grumliga och bruna. Det människan gör i marken som tex dikningar skogsavverkning leder till att sjövattnet bli mörkare. Enligt Satu så är abborren en av fiskarna som förlorar på detta. Färgen på vattnet har betydelse om vilken art som klarar sig bäst. Unga abborrar och alla mörtar äter plankton, och de har olika förutsättningar för att få tillräkligt med mat. Abborren måste äta mycket och bli stor för att lyckas som rovfisk, de jagar med hjälp utav synen och är aggresiva. Därför är abborren en effektiv plankton ätare som liten då den har stor munn, men det gäller i klara vatten.

Artikelförfattaren säger att mörtar byter föda utefter vad som är tillgängligt och att de simmar ofta i stora stim utan något riktigt mål, de simmar mer eller mindre runt och äter det som kommer ivägen. Mörten klarar sig bäst i mörka vatten men abboren är helt överlägsen i klara vatten, abborren växer långsammare i mörka vatten och blir därför mer beroende utav plankton. Honabborrar lider mer än hanarna i mörkare vatten, I klara vatten äter honorna mer än hanarna och växer snabbare än hanarna, de behöver det för att få en lyckad fortplantning.

Honorna måste bli så stora som möjligt för att producera mera avkomlingar och och de stora modersfiskarnas rom inehåller mycket reservnäring för deras yngel och har därför en mycket högre överlevnadsprocent, mångdubbelt så stor än hos de små honfiskarns i de mörka sjöarna. De mörka vattnet påverkar inte hanarnas tillväxt särskilt mycket. Estlander påstår att klimatförändringen höjer sjöarnas medeltemperatur, det finns mer fisk i ett varmt vatten men de är betydligt mycket mindre och honorna är känsliga för temperaturförändringar.

Det är oroväckande att det är honorna som tar smällen och så är det för de flesta fiskarter. Detta gör stor påverkan på sportfisket då det är de stora exemplaren man är ute efter. De skadliga förändringarna i miljön påverkar moderfiskarna så de blir små och det kan göra så att deras avkomlingar förblir småvuxna i arvsmassan och bidrar till kommande generations tillväxt och överlevnad, skriver Satu Estlander avslutningsvis.

Fettfeneklippning

I artikeln ”Fettfeneklippning som metod vid skötsel av fiskbestånd” (Fiskeritidskrift för Finland 3/2010) skriver Petri Heinimaa, Pentti Valkeajärvi och Risto Kannel om fettfeneklippning.

Fettfeneklippning är en mycket använd metod att märka laxfiskar ju mindre fisk desto noggrannare ska fenan avlägsnas för en noggrann klippning ökar betydligt säkerheten vid identifieringen.
Artikelförfattarna skriver att Fortsätt läsa Fettfeneklippning

För fet för att vandra!

I artikeln ”För fet för att vandra” av Stefan Larsson i ”Fiskeritidskrift för Finland” (3/2010) kan man läsa om att odlade havsöringar vandrar sämre än dom vilda!
Stefan Larsson, forskare på Umeå Marina Forskningscenter menar att detta tros beror på öringarna är för feta och inte behöver simma ut mot havet direkt!

”När när en öring har kläckt och växt upp brukar den instinktivt simma ut mot havet för att söka föda menar Stefan Larsson”

”En vild havsöring simma oftast direkt ner mot havet av rena hunger medans dom odlade inte simmar iväg direkt utan verkar stanna kvar vid utsättningsplatsen,
Dom feta utplanterade öringarna är redan utrustade med ett fettlager som verkar göra så att dom inte vill simma mot havet likt dom vilda utan stannar kvar i älven där blir dom ofta tyvärr blir uppätna av gäddan eller tagna av rovfåglar”

Författaren berättar att under våren 2010 gjordes ett experiment över hur dom vilda och dom inplanterade öringarna betedde sig efter utsättning och lek.
Med hjälp utav en speciell sorts sändare monterade bakom fiskarnas ryggfenor kunde man följa öringarnas vandring.
Längs älven placerades ett tiotal med radiostationer som plockade upp passerande öringar på väg ut mot havet, resultatet var redan väntat menar Stefan Larsson, Endast 20 procent av dom odlande öringarna tog sig ut i havet medans
mer är 80 procent av dom vilda öringarna klarade sig hela vägen!

Nu när problemet var uppklarat så var det bara en sak kvar att göra menar stefan, att hitta en lösning på problemet!
Kunde det vara så att om man inte matade öringarna med lika mycket föda(dvs att dom hade mindre fettreserver) så kände dom av samma ”hunger” som dom vilda öringarna gjorde?
Under ett år så matade man öringarna i mycket mindre skala än vad man har gjort under tidigare år, öringarna ”monterades” med samma sändare som tidigare och exakt samma experiment gjordes.
Äntligen hade dom hittat rätt, öringarna kunde räddas!

Catch and release

Jag har läst en artikel som handlar om ”effekterna av catch and release undersöks”.
Publicerad av Fiskeritidskrift för Finland i nr 1/2008 och skriven av Malin Lönnroth.

I både Sverige och Finland har nu undersökningar om hur gäddan påverkas fysiskt av catch and release. Fram tills nu har det funnits väldigt lite dokumenterad information om hur gäddan klarar sig efter en återutsättning.

Fortsätt läsa Catch and release