Alla inlägg av Douglas

Jag heter Douglas Dahlberg och kommer från en liten håla mellan Borås och Göteborg som heter Bollebygd. Jag är 16 år och har ett stort fiske intresse för gädda och abbore, jag testar de flesta metoder som jag kommer över så mete i olika former blir det mer och mer av, även mete efter karp och annan vitfisk. Jag har fiskat ända sen tidig ålder men de senaste åren har det varit ihärdigt fiske alla dagar i veckan. Årets höjd punk är resan jag min pappa och min bror gör med ett gäng kompisar till nord Norge för att fiska och bo på någon utav Nordic Sea Anglings camper. Jag även ett stort intresse för fotboll, skateboarding och snowboarding. Jag är pratglad och har lätt att prata med folk.

Fjällmiljö- Ren/Fjällbjörk Douglas Dahlberg

Fjälluppgift Naturguidening

Fjällbjörken är ett mellanting mellen träd och buske beroende på förhållandena till andra växter i området och snödjup. Fjällbjörken är en underart till glasbjörken och dess form och utseende påvärkas av snödjupet. Det kan komma ut flera stammar ur samma pungt och det ser ut som ett buskträd många gånger. Fjällbjörksskog bildar oftast en gränns mellan barrskog och kalfjäll.

image

Renen är ett arktiskt hjortdjur som vanligast förekommer på fjällen och uppe på tundran som är en klimattyp med låg och ömtålig vegitation. Det speciella med Renen är att det är det enda hjortdjuret där både hanar och honor har horn. Renar gör långa säsongsvandringar och ofta i väldigt stora hjordar, de gör dessa långa vandringar för att flytta sig från områden där de har vinter bete till områden där de har sommarbete. De har varit ett viktigt bytesdjur för meniskan ända sedan stenåldern och man har under alla tider använt dess pälls och horn till att göra till exempel kläder och knivskafft. Detta gör man även idag och på vintern är det inte fel att ha en stor tjock renpälls att värma sig med, fina handgjorda knivar med en skafft gjort utav horn är ofta gjort av renhorn. För ett antal årsedan märkte man en kraftig överbetning av renen och att det skulle skade växtligheten i delar av nordskandinavien och främst i finnmark och forskare trodde att det hade blivit en överpopulation av renen. Man påbörgade studier om detta hösten 2012, men den värkliga frågan är om inte det kraftiga betandet är en förutsättning för fjällvegitationens artrikedom?

image

Överlevnadsinstinkt

Vladek hade hamnat i fångenskap av tyskarna, de fick bo i tält på den kalla hösten och nätterna var inget annat än iskalla. Vladek framstår som en positiv person som trots fångenskapen försökte så gott det gick att bibehålla sin styrka genom att motionera, han ville inte vara smutsig så på morgonen gick han ut och badade i älven i lägret. De andra stod och värmde sig så gott de gick och såg på när Vladek badade, han blev ren och sa att han blev varmare efteråt. Vattnet måste varit riktigt kallt och detta säger att Vladek hade de som krävdes för att klara sig ut lägret.

Hälleflundrafiske i Havøysund

Det hade blivit dags för sista fiskedagen och hela gänget var taggade som aldrig förr. Alla i hopp om att få det där magiska hugget. 5 hårda dygns fiske efter de olika arterna torsk, sej, rödspätta men framför allt den något mytomspunna hälleflundran hade passerat! Alla 8 gubbar i gänget har fångat hälleflundra förr men ingen har lyckats ta sig över drömgränsen på 50 kilo.

Dagen skulle endast riktas på stenhårt flundrafiske och det fanns ingen tid för vila. Det var mulet och en medelvindstyrka på 6 m/s. Jag guidade och vi i min båt var enade om att vi skulle bedriva dagens fiske i ett område där vi vet att de går mycket flundra och förhoppningsvis stabila pjäser med.

Fisket började trögt och efter 4 timmars nötande hade endast jag landat en mindre flundra runt 15 kilo och våran kompis båt som fiskade i samma område hade fått 2 stycken runt 80cm. Så jag beslöt att vi i min båt skulle testa en vik vi aldrig fiskat i förut där jag vet det har tagits riktigt stora flundror förut. 20 minuters båtfärd sen var vi på plats, det var en ganska liten vik så 2 drifter på 8 meters djup inne i viken gick fort, men utan resultat. Jag kände att det helt klart skulle finnas minst en huggvillig flundra där så vi fortsatte nöta och det dröjde inte mer än 15 minuter så smällde det på farsans jigg följt av en trevlig rusning, men det var alldeles för lätta gung för att det skulle vara den efterlängtade 50-kilosen. Så efter fajten fick en flundra på 100cm bli plåtad och återutsatt men farsan som fångat flundra upp mot nästan 30 kilo förut var inte nöjd.

Untitled
Flundra, 15 kg

Timmarna gick och det började bli dax att styra båten mot campen för att packa ihop och åka hem till Sverige. Farsan som fortfarande hade suget kvar ville absolut testa ett ställa han hade kollat in på GPS:en, ”visst” sa jag och lät han köra då jag var riktigt sliten. Stället vi skulle fiska av var en strömsatt kant med 20 meters djup och riktigt fin sandbotten, vi driftade perfekt i 2 knop. Jag som trött var och hade gett upp med tanke på att det var dax att åka hem satt ner och fiskade längst bak i båten, men det skulle visa sig att resan inte var riktigt över än.

Efter bara 2 minuter sög det i riktigt ordentligt i mitt spö och jag som satt och halvsov var snabbt uppe på bena med ett härligt spöböj, glädjen i båten var enorm när vi kände att det var en bättre fisk. Jag pumpade upp fisken från 20 meter utan att den fick ta en meter lina och till min förvåning när fisken kom upp till båten såg jag att fisken var större än vad jag trodde och med mycket energi satte fisken sikte mot botten med en rusning på 35 meter som följd. I VHF:en hörde vi hur våra kompisar i den andra båten ropade på oss för att berätta att de var på väg in till campen, men vi kunde med glädje berätta att vi skulle bli sena för att jag drillade fisk!

Efter att pumpat upp fisken en andra gång kunnde farsan säkra fisken och lyfta ombord den. Fisken kunde till slut mätas till 126 cm och fick bli avslutningen på denna veckan i det brutala Nordnorge.

Test upplägg i
Flundra, 126cm

Nordic Sea Angling

Nordic Sea Angling är ett reseföretag som arrangerar sportfiskeresor till Norra Norge för en upplevelse till havs utöver det vanliga. De har 4 camper utsprida utöver norges kust och i deras resepaket inkluderas flyg och annan transport till camperna, bra boenden, båt och tillgång till fiskeutrustning och klädsel till och med för den yttersta nybörjaren. På camperna finns alltid en stationär guide som hjälper till med tips och trix, du kan även boka guidningar för att lära dig mer om detta fantastiska fiske.

Templaregatan 17
SE-264 35 Klippan Sweden
Tel: +46 (0)435-77 54 50

Sportfiske utan hulling

Varför jag har valt att argumentera om att bedriva sportfiske med hullinglösa krokar är för att jag har tänkt ut att det kan vara en lösning på att skona fiskens nerver och mjukdelar som ofta tar mycket stryk när man fiskar.

Jag tycker att vi ska fiska med hullinglösa krokar.

Det tycker jag dels för att det skulle sätta mer press på personen som står med spöet i handen. Sen så visar fakta att tack vare hullingarna på krokarna ökar risken för stora öppna sår som lätt blir infekterade.

Tänk till exempel på när den ena kroken på ditt jerkabait sitter i mungipan på en gädda, och den andra kroken av misstag fastnat i skinnet uppe på ryggen. Hur ofta är det inte man vid avkrokningen på fisken får rycka loss en av krokarna ur fel ställe på fisken, och hade inte hullingen suttit där hade såren vart lindrigare och som i detta läget förmodligen inte slitit med sig skinn och kött under fajten.

Det är efter sådana här vanliga olyckor som fiskar får infekterade sår, och hur enkelt skulle de inte bli för oss liksom om vi skulle få en krok i handen och det sitter en hulling som håller fast kroken.

Undersökningar visar att fiskens chanser att överleva blir större om man fiskar utan hulling och det gör detta till ett moment i att föra ett hållbart fiske och framför allt ett rättvist sportfiske. Det man läser mycket om är just att vi gör allt vi kan som sportfiskare för att föra ett hållbart fiske, men ja säger att det inte är sant för jag har till exempel inte träffat någon gäddfiskare som fiskat utan hulling. Så om vi verkligen vill göra allt! Så skall allt sportfiske bedrivas utan hulling.

Här kan ni se mig debattera om detta.

Abborrens förutsättningar

I artikeln “Abborren i knipa” (FISKERITIDSKRIFT (2011:4) berättar Satu Estlander om hur abborrar och mörtar klarar sig i de nya miljöförhållandena.
Estlander skriver att regnet som blivit och blir rikligare sköljer ut näringsämnen och organogent material i vattnen och de blir då grumliga och bruna. Det människan gör i marken som tex dikningar skogsavverkning leder till att sjövattnet bli mörkare. Enligt Satu så är abborren en av fiskarna som förlorar på detta. Färgen på vattnet har betydelse om vilken art som klarar sig bäst. Unga abborrar och alla mörtar äter plankton, och de har olika förutsättningar för att få tillräkligt med mat. Abborren måste äta mycket och bli stor för att lyckas som rovfisk, de jagar med hjälp utav synen och är aggresiva. Därför är abborren en effektiv plankton ätare som liten då den har stor munn, men det gäller i klara vatten.

Artikelförfattaren säger att mörtar byter föda utefter vad som är tillgängligt och att de simmar ofta i stora stim utan något riktigt mål, de simmar mer eller mindre runt och äter det som kommer ivägen. Mörten klarar sig bäst i mörka vatten men abboren är helt överlägsen i klara vatten, abborren växer långsammare i mörka vatten och blir därför mer beroende utav plankton. Honabborrar lider mer än hanarna i mörkare vatten, I klara vatten äter honorna mer än hanarna och växer snabbare än hanarna, de behöver det för att få en lyckad fortplantning.

Honorna måste bli så stora som möjligt för att producera mera avkomlingar och och de stora modersfiskarnas rom inehåller mycket reservnäring för deras yngel och har därför en mycket högre överlevnadsprocent, mångdubbelt så stor än hos de små honfiskarns i de mörka sjöarna. De mörka vattnet påverkar inte hanarnas tillväxt särskilt mycket. Estlander påstår att klimatförändringen höjer sjöarnas medeltemperatur, det finns mer fisk i ett varmt vatten men de är betydligt mycket mindre och honorna är känsliga för temperaturförändringar.

Det är oroväckande att det är honorna som tar smällen och så är det för de flesta fiskarter. Detta gör stor påverkan på sportfisket då det är de stora exemplaren man är ute efter. De skadliga förändringarna i miljön påverkar moderfiskarna så de blir små och det kan göra så att deras avkomlingar förblir småvuxna i arvsmassan och bidrar till kommande generations tillväxt och överlevnad, skriver Satu Estlander avslutningsvis.