praktikveckor på Länsstyrelsen i Jönköping

Praktikvecka 1.

Under parktikvecka 1 var jag utanför Vrigstad för att provfiska några sjöar runt Sävsjö området.

Det jag fick göra under första veckan var att lägga näten, dra upp dem, köra båten, kolla på kartan så att man lägger dem på rätt plats. Under dagen ungefär mellan 8-17 så plockar man ur all fisk ur näten och mäter och väger dem, ibland även ta prover på dem beroende på vilken sjö det är i.

Praktikvecka 2.

Under praktikvecka 2 var jag utanför gnosjö och provfiskade några sjöar där omkring.

Den veckan fick jag göra samma saker och även föra rapporter in i datorn.

 

Praktikvecka 3.

Under denna veckan var jag i Hjo för att provfiska röding i vättern.

Det gick jätte bra första dagen, vi fick ett par fina fiskar på kort tid men senare var vi tvugna att avbryta för att det blåste för mycket. Resten av veckan blev vi tyvärr inblåsta så det blev inte något mer fiske, så jag fick åka till Jönköping igen för att hjälpa till med provfiske i några sjöar där pga att dem fick så mycket fisk att dem behövde mer hjälp.

djur och växt på fjällen

image

Fjällbjörken kan vara både träd och buske beroende på snödjup. Fjällbjörken bildar nästan alltid en gräns mellan kalfjället och barrskogen.

image

Renen trivs uppe på fjällen pga. att den inte har några direkta hot uppe på kalfjällen. Men även för att deras föda finns där som t.ex. lemlar.
Det mest speciella med renar är att både hanar och honor har horn. Dem gör även väldigt långa vandringar för att komma åt den födan dem vill ha under sommaren och vintern.

fjällväxt och djur

fjällripa är en hönsfagel som lever i arktiska områden och i sverige hittar vi den på högfjällen/kalfjället. Kännetecken för en fjällripa är den har en stor rund kropp och ett litet huvud. Den har en kamouflerande brun  fjäderdräkt på sommaren och vit på vinteren. Den ruggar 3-4 gångar om året. Den lever av knoppar från björk och pil och även blommor och bär. Den är inte särskilt skygg för att den bara blir hotat av ganska få rovdjur

 

lingon är ett ris som har röda bär. Den kan bli upp till 40 cm hög och gillar kyla, därför hitter man mycket lingon på fjällen. den har gröna löv hela året. Lingon bäret är ätbart och man använder dom till att laga saft och sylt

 

Levande saker ifrån fjällen !!

Alien!
Alien är ett djur som lever på andra planeter. Det är väldigt sällsynt att lyckas se aliens på jorden. För dom kommer en gång per på för att hämta renar. Man måste vara försiktig när man fotar aliens för om dom får reda på att du har fotat den så kommer den ta din mobil och facerapa dig hela ditt liv. (På bilden så står alien med ryggen vänd mot mig så han såg ej att jag tog kort på den. Aliens äter renar och flyger runt i rymden i ett år innan dom kan landa igen.

IMG_3022-0.JPG

Blåbärsris.
Blåbärsris är en växt som producerar blåbär men man ska inte bli lurad av namnet för det finns inget ris. Blåbär är blå med en blå lila insida. Blåbär smakar typ som blåbär. Blåbär är jätte bra ifal du är ute och går och hittar blåbär så kan du äta det och om ni är två så kan du ta blåbär och smeta in på din kompis tröja då blir han glad särskilt om han har en vit fin tröja

IMG_3028-0.JPG

Djur och växt i fjällen

image

Fjällbjörken är beroende på växtförhållanden och snödjup.Dess stams form och utseende påverkas utav snödjupet. Trivs på näringsfattigare mark.

image

Renen är det enda hjortdjuret där båda könen har horn, det Finns två stycken underarter utav vildren i Svergie. De klarar av kylan Bra med hjälp utav att deras päls isolerar så att deras värme räcker till att inte bli nerkyld.

Vid guidning så kan växter och andra djur bidra till en roligare upplevelse och att de får lära sig mycket om omgivningen det blir en bättre och häftigare upplevelse.

Källor: http://sv.m.wikipedia.org/wiki/Ren
http://sv.m.wikipedia.org/wiki/Fjällbjörk

Öring och gran i fjällen

Öring
image
Här på bilden ser ni en öring, öring är en mycket vanlig fisk i dom Jämtlänska fällen men finns ända upp i norra norrland till södra skåne.
Öring namn kommer ifrån att fisken uppehåller sig i områden med ör, dvs grovt grus.
Just de här är en bäcköring, det betyder att den spenderar hela sitt liv i en bäck utan att ha kontakt med varken sjö eller hav.
De finns flera typer av öring förutom bäcköring, exempel på det är havsöring och insjööring.
Man hör på deras namn vart dom spenderar stora delar av sitt liv.
Havsöringen i hav och insjööringen i sjö.
Egentligen är både havsöringen, insjööringen och bäcköringen samma fisk: Öring, men har olika kallesnamn beroende på vart dom lever.
Öringen leker på grunda stenbottnar i bäckar och små åar under hösten.
Man brukar säga att den sker nån gång mellan september och oktober.
I denna bäck kommer sedan öringen leva i under sina första månader innan den simmar till sin levnadsplats dvs sjö, hav eller bäck.
Vad äter en öring?
Jo, öringen äter under sin första tid endast insekter.
Så håller den på tills den börjar bli cirka ett halvt kilo tung, nu behöver öringen mer mat för att kunna växa och bli större.
Fisk, grodor, kräftdjur, möss och olika större insekter börjar nu falla in i öringens diet.
En öring som aldrig går över i denna diet (vissa bäcköringar) blir sällan större än ett kg.
I fjällens magra vatten blir öringarna sällan större än ett kg då dom ofta är den enda fiskarten i vattnet, utan betesfisk = ingen storöring.
Vissa öringar kan dock utnyttja detta och blir kannibaler, vilket kan leda till några riktigt få individer i ett för övrigt småöringvatten.
Gran
image
På den här bilden ser ni en gran (Picea abies)
Gran är ett barrträd i gransläktet och familjen tallväxter.
Det är en av Sveriges vanligaste träd och man hittar den i hela Sverige(undantag nordliga norrland)
Den kan bli upp 400 år gammal och i vissa fall upp till 60 meter hög!
I södra och mellersta Sverige blir den dock sällan över 200 år.
Granen är en viktig produkt för den svenska handeln, en viktig exportvara.
Dom fälls och sågas upp till plankor och används även som ved för att värma upp hus mm.
Granen förökning sker via kottar (koncentrerade fröbollar) som släpper från tallens kvistar och hamnar på marken.
På marken förmultnar kotten och dess frö faller ner i jorden där ett träd så småningom börjar växa upp.
Granen har många liknande släckningar, tex tall och rödgran.
Rödgran är samma art men namnet används främst vid handeln med julgranar.

Fjällämmeln Och Dvärgbjörken

Dvärgbjörk (Betula nuna)

DSC_04190

Dvärgbjörken är en låg buskväxt som sällan blir högre än en meter. Som man hör på namnet tillhör dvärgbjörken björksläktet och är vanligt förekommande i fjällmiljö. Växten växer uppåtstigande eller liggande och har en tunn brun stam som är täckt av små runda gröna björklinkande blad. Under hösten skiftar bladen färg där de först blir gulaktiga för att sedan bli rödbruna. Dvärgbjörken är utbredd på det norra halvklotets kalltempererade områden där den främst växer på hedar, myrar, stränder, samt i fuktigt, torrt, kalkrik eller kalkfattig terräng. Dvärgbjörken klarar alltså att leva på de flesta ställen uppe på fjället. Dvärgbjörken var en av de första växterna som vandrade in i Sverige efter istiden och anledningen till att man hittar den i fjällmiljöer är för att den klarar ett hårt och näringsfattigt klimat samtidigt som den har få växter att konkurrera mot där uppe. Men den kan faktiskt hittas i södra Sverige på blötmarker men det är väldigt sällsynt.

 

Fjällämmel (lemmus lemmus)

1280px-Lemmuslemmus

Fjällämmeln är en 12-15 cm lång gnagare som man kan stöta på uppe på fjället. Den är väl utbredd i fjällvärlden och förekommer ofta i öppna fjällområden men även i fjällbjörk och videskog. Fjällämmelns päls är gulaktig undertill och rödbrun på sidorna, uppe på huvudet och halvvägs bak på ryggen har den ett svartrandigt område som sträcker sig från huvudet och en bit bak på ryggen. Men detta kan givetvis variera från individ till individ. Precis som andra sorkar är Fjällämmeln växtätare och dess föda varierar för vilken tid på året det är, på sommaren livnär den sig främst på örter, starr, gräs medans den på vintern mestadels äter mossa. Nåt som är speciellt med Fjällämmeln är att det kan bli ett så kallat lemmelår. Då förekommer ett extremt stort antal av lemmlar på ett litet område ca 250st/ ha. Detta händer vart ca 7-10 år och lemmeln kan då uppträda aggressivt genom att t.ex fräsa. Varför finner man då Fjällämmeln enbart i fjällmiljöer?, jo dels för att födan i form av mossa gräs mm är lättillgängligt för den och dels för att den tycker om att bygga bon och gångar i anslutning till sten/berg-skrevor. Eftersom lemmeln har anpassat sitt födoval efter vad som finns i de här områdena och eftersom den är aktiv vintertid under snötäcket har den på så sätt anpassat sig för ett liv i fjällmiljö.

 

Genom att dela med sig av sina kunskaper inom djur och växtriket kan man ge kunden en intressant och mer naturnära upplevelse, t.ex så kan ett möte med en älg eller en lågt flygande kungsörn rädda en dag med trögt fiske och på så sätt berika kundens upplevelse. För det viktigaste är ju att kunden är nöjd.

Simma lugnt! /Joel

Renen – Rangifer tarandus

En ren är en hjort som tillhör hjortefamilien och levar i nordlige tundraområden såsom det svenske fjäll. Stora flockar med renar vandrar varje år från fjäll till fjäll eftersom årstiderna skiftar och de måste hitta mera mat. En ren väger mellan 70-160kg och hannarna är mycket större än hunnerna. I hjortfamilien brukar det vara så, att bara hanen har horn, men med renar är det både hannarna och hunnerna som har horn. Varje år skiftar dom hornen och dom gamla hornen kan man tager med sig hem. Vid en guidning t.ex. kan kunden ta med hem, en sån för at ha et minne om dagen och upplevelsen. Skinnet på en ren är upp till 5cm tjockt och därför kan renen överleva den iskalle vintern som er oppe i tundran.

Skærmbillede 2014-09-05 kl. 14.34.18
Hjortron – Rubus Chamaemorus

Hjortronen är en liten planta med bär, som bara är 8-15cm hög. Den växer bara i mineraldålig jord och hittas därför mest på fjället i de nordiske länder. Blomsten är könlös, men varje blomst är verkligen en han eller en hon. Varje stam på hjortronen har två löv så den är ett kännetecken så man är säker på, att det er en hjortron. På sommaren blir lövet till en bär som först är röda men sen när dom er mogne bliver dom orange. Hjortronen smaker väldig bra och kan därför göra dagen ekstra bra, om man hittar denne växt med bär oppe på fjället.

Skærmbillede 2014-09-05 kl. 14.33.26

1024px-Cloudberry_distrib

Fjällripan och Lappviden

Lappvide (Salix lapponum)

DSC_0373Här har lappviden trängt in sig tillsammans med en björk mellan blockstenar

Lappviden är en relativt liten växt i släktet viden som kan växa sig till 0,5-1,5 meter hög, men oftast är den mindre på fjället. Då den har anpassat sig till den hårda vind och tunga snö som kan vara där. Den kan växa både som buske och även som ris eller snår, du hittar den överallt men gärna i fuktig mark, därför hittar du den ofta runt sjöar, på sluttningar där det ständigt rinner in nytt vatten.

Mervärdet i vide är inget speciellt, men det kan alltid vara trevligt att förklara för en gäst eller kund om en växt för att fördriva tid vid T.ex dåligt fiske eller vandring.

Fjällripa (Lagopus Muta)

10700201_577408572363651_814132995825192547_o
Foto: Edwin Sahlin

Fjällripa är en fågel som tillhör släktet skogshöns och den syns rätt ofta på fjället då den häckar i områden med mycket blocksten. Den drar sig väldigt sällan nedåt närmare trädgränsen och ställen man oftast hittar de på är de mest utsatta där det kan blåsa på och vara riktiga oväder. Den är en av de få fåglar som lever på kalfjället och detta klarar den av genom en rad olika anpassningar, en av de är att den har en väldigt vit vinterskrud som gör en den kommer undan predatorer så som fjällräv och jaktfalk. En annan anpassning den har gjort för att kunna klara av det hårda klimatet på ett kalfjäll är att den har fjäderbeklädda ben och tår. Mera fjädrar isolerar mer och på så sätt klarar de kyla bättre.

Fjällripan kan förväxlas med dalripan, men dalripan håller inte vinterskruden lika länge (är inte heller lika vit) och är oftast lite mindre. Du hittar också dalripan väldigt sällan högt upp på ett vindpinat kalfjäll.

Fjällripan har en lång rad olika mervärden, den är bland annat väldigt uppskattad för sitt kött och en jakt på fjällripan uppe på kalfjället tillsammans med en lokal guide eller professionell kan ge en väldigt fin naturupplevelse! Denna jakten är även en inkomstkälla för vissa som livnär sig på fjälljakt och guidning

Min praktik på Kvaröy havsfiskecamp!

Ja, som rubriken lyder så ska jag skriva om hur min praktik på havsfiske campen som jag har spenderat 3 veckor vid nu under sommaren har varit och om vad jag har haft för vardags sysslor på campen.
Campen ligger mellan Mo i Rana och Bodö ute på en liten ö som heter Kvaröy där cirka 70 personer bor året om. Campen har inte funnits i så jätte många år men har ett sammarbete med mieko och Norge havsfiske som hjälper dom att göra lite reklam för campen så att turisterna ska kunna hitta dit. Det är mestadels svenskar, tyskar, ryssar och även norrmän som kommer till campen. Det är ett fint område i Norge med mycket berg och fin natur.

IMG_4445.JPG

Under de första dagarna fick jag lära mig om de vardagliga sysslorna som att tanka båtar, hämta och skjutsa ut turisterna till ön från fastlandet och skjutsa tillbaka dem när de skulle hem igen. Vi måsta även åka in till fastlandet för att tanka bensin i massa dunkar så att gästerna kunde köpa bensin till dunkarna. Göra rent i rensrummet m.m.

När jag inte hade någonting speciellt att göra så hade jag alltid en båt jag kunde åka ut och fiska med. Det var riktigt bra, då kunde jag vara ute och lägga många timmar ute på havet!

IMG_4443.JPG

Vädret den första tiden var inte så jätte roligt då det var konstant kraftiga nordan vindar som ställde till det för mej och gästerna så att fisket vart besvärligt och man kunde inte åka och fiska där man kanske helst villa fiska.
Vi hade en guidning under tiden jag var där och det var ett gäng ryssar som jag och Kay-Arne guidade. Fisket under guidningen var inte särskilt bra som vi hoppats på, men dom fick iaf mycket torsk,sej och kolja med en top fisk på över 10 kilo som var en fet och fin torsk.

Vi tog även ett par turer jag och Kay-Arne efter uer och hälle runt campen men fisket under tiden jag var där var tyvärr väldigt segt.

IMG_4442.JPG
Vi var även ut till myken som är en ö som ligger långt ut till havs under en hel natt och fiskade efter sej, torsk och uer. Fisket där ute var väldigt bra tyckte jag fast Kay-Arne och hans kompis tyckte det var ganska segt ändå..
Men vi landade mycket fisk och armarna var helt slut pumpad efter en natt där ute efter allt pumpande med sej och allt vevande med uer! Största sejen jag fick vägde 12,5 och det var resans höjdpunkt för min del iaf!

IMG_4441.JPG