Fettfeneklippning som metod

Fiskeritidskrift för Finland 3/2010 har skrivit artikeln ang. Fettfinneklippning som metod vid skötsel av fiskebestånd.

Artikeln tager utgångspunkt i fettfenklippningens fördelar och nackdelar.  Vilka konsekvenser fettfenklippning kan medföra och om det er bra för naturen.

Författarna af artikeln, Petri Heinimaa, Pentti Valkeajärvi och Risto Kannel har argumenterat sig følgende: ”Den klippte fettfenan gör det möjligt att skilja mellan vild och utplanterad fisk” och förklara senare hen att märkningsmetoden är relativ fördelaktig och det är lett att både levande och rensad fisk.  Manga läsare ville tro att fettfenklippningen gör skada på fisken, men det motbevisar de Finske artikelförfattare.

Skribenterna uttalar sig: ”Fiskarnas fenor växer vanligtvis åtminstone delvis tillbaka efter att de klippts”.

Under avsnittet ”Fördelar med märkningen” tager de fat i dom mest etiska argumentera och varför märkningen skal förekomma.

Laxen och öringen undersöks i olika livsstadier. Som yngel i älvarna, som vandringsyngel och som vuxne laxfiskar för at kunna uppskatta avkastningen av utsättningarna. Märkningsförsök har senare hen vist, att av alla de öringar och laxar som kommer att utsättas med Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets metod skal alla fisk från och med år 2011 alla tvååriga fiskar utsättas med klippt fettfena.

Artikelförfattarna avslutar med detta: ”För att kunna sköta lax och öringstammarna effektivt rekommenderar vi att märkningen av fettfenan görs så omfattande som möjligt och att informationen om de fångade fiskarna insamlas noggrant”. Om sportfiskaren fångar en av dissa fisk, skal informationen alltså insändes till märkningsförsöket så fort som möjligt.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *