Internationellt fokus på laxgener

I artikeln “internationellt fokus på laxgener” (havsutsikt 1/2012) skriver Linda Laikre och Anna Palmé från det zoologiska instutionenen om problemen med laxgenerna. Endast en bråkdel av östersjöns genetiskt unika vildlaxbestånd finns kvar och artens förmåga att bibehålla genetisk variation kan vara starkt påverkad skriver Linda Laikre.

Inom Östersjön finns en påtaglig genetisk struktur där varje varje älv har särpräglade populationer. De första kartläggningarna visade också att fiskodlingsstammarna inte representerade de vilda bestånden genetiskt så som avsikten var. I odlingen var inaveln högre och skillnaderna mellan bestånden suddades ut berättar Anna palmé. Dessa tidiga resultat varnade för negativa effekter av att flytta laxar från ett område till ett annat. Ett tydligt exempel är förflyttningarna av östersjölax till Norge för odlingsverksamhet. Det har orsakat en katastrof för den vilda norska laxen därför att parasiter spridits från östersjölax till vild norsk lax. Detta har slagit ut många norska bestånd och orsakat stor ekonomisk skada skriver Linda Laikre och Anna Palmé.

Författarna skriver att utbyggnaden av kraftverk har resulterat i att återvandringen förhindrats i hela eller delar av många älvar. Laxen kan inte passera anläggningarna till och från lekplatserna och det innebär att naturbestånden slås ut av vattenkraften. ungefär 60 östersjöälvars naturliga laxbestånd betrktas idag som helt borta. I 27 älvar finns naturbestånd kvar, men endast tio älvar betraktas som starka och livskraftiga och det är detta som ligger bakom utsättningarna utav lax. De vattendomar som ligger till grund för utsättningarna anger bara hur mycket lax som ska sättas ut- inte varifrån dessa fiskar ska härstamma. Man tog ingen hänsyn till genetiska skillnaderna mellan älvarna och att varje älv har ett unikt bestånd. Detta har nu ändrats och överenskommelser finns mellan finns bland kraftverks bolagen om att älveget matrial ska användas.

Variation på DNA är grunden för all biologisk mångfald och är en förutsättning för arters evolutionära utveckling skriver Linda Laikre och Anna Palmé från Zoologiska institutet.

Minskade bestånd av abborre och gädda vid Östersjökusten

På senare år har det kommit flera rapporter om minskade bestånd av abborre och gädda på Östersjökusten. Man vet inte riktigt varför detta sker eftersom vi inte har så bra kunskap om fiskbestånden längs kusterna som vi har om sjöar och öppet hav. Vi kan dock kanske använda den kunskaper vi har om sjöar och det öppna havet för att lättare förstå varför fiskbestånden minskar vid kusterna. Som orsaker för dessa minskningar har både övergödning och överfiske diskuterats och båda dessa skulle kunna orsaka en obalans mellan fiskarter. Det kan dock även finnas ett samband mellan minskningen av rovfiskbestånden och ökningen av skarpsill och storspigg. Det finns bevis för att mängden små abborrar är mindre när det finns mycket storspigg. Anledningen till att ökningen av dessa bestånd skulle kunna orsaka en minskning i bestånden av rovfiskar såsom gädda och abborre är att de har samma huvuddiet som abborrens och gäddans yngel det vill säga djurplankton. Detta är dock ganska otroligt. En annan mer trolig anledning är att gäddans och abborrens yngel blir uppätna av framförallt storspigg. För att bekräfta detta behövs dock ytterligare studier. För tillfället utförs även flera studier om hur vandrande rovfisk påverkar bestånden

En dröm uppfylls

Det var gryning och solen hade just stigit ovanför horisonten, doften av saltvatten fyllde hans lungor när han tog ett djupt andetag av den fuktiga morgonluften. Det var början på hans första fiskedag vid den indiska ögruppen Lakkadiverna. Målet med denna fiskeresa var att kroka och landa en stor GT, giant trevally. Metoden han och hans fiskekamrater skulle använda var popperfiske över korallrev. Att fånga en stor GT hade länge varit hans dröm och nu kunde den äntligen uppfyllas. Han satte sig på den mjuka sandstranden framför honom och väntade otåligt på att de andra skulle vakna så att de kunde åka ut på sin första fisketur. Han visste dock även att om fisket inte var bra runt denna ö skulle de antagligen behöva övernatta på havet, i de hårda träbåtar de skulle fiska från, på vägen till nya fiskeplatser. Ett par minuter senare hade alla vaknat och efter lite frukost började de packa i fiskeutrustningen i båtarna och efter bara en liten stund var de på väg ut mot korallreven och, med lite tur, stora GT.

En timmes åktur med båt senare var de framme vid det första revet. Det låg på cirka tjugo meters djup och verkade optimalt för popperfiske. Han och de två andra fiskarna i hans tog upp spöna så fort båten stannat och alla gjorde ivrigt sina första kast. Inget hände dock och en timme senare bestämde de sig för att flytta till ett annat fiskeställe eftersom de inte hade haft så mycket som ett hugg.

En halv timme senare kom de fram till nästa rev. Det var djupare här, strax över trettio meters djup på de djupaste ställena. Detta ställe kändes ännu mer lovande än det förra och alla fiskarna i båten var ivriga att få börja fiska igen. Innan han kastade frågade han en av de andra fiskarna, Klas, om han hade några tips om hur man skulle göra.

-Ganska snabbt med hårda ryck.

Han gjorde som Klas sade och kastade ut poppern så att den hamnade precis bredvid Bobs. Vi hämtade hem dem i samma takt och halvvägs till båten kom det upp två fiskar och tog varsin popper.

-Ja! Ropade båda två samtidigt.

-Där satt den!

Det var GT som var på. Han hade sett fisken när den tog hans popper i ytan.

-Oj, jäklar vad den drar! Sade han sammanbitet medan fisken försökte simma tillbaka ner i revet. Han visste dock att den inte fick komma dit eftersom linan då garanterat skulle skäras av mot korallerna. Han började sätta så mycket press som han bara kunde på fisken för att hindra detta från att hända. Långsamt började han ta in lina men fisken kämpade emot med all sin kraft. Bredvid honom stod Bob och var i ungefär samma situation. Bobs fisk verkade dock vara lite mindre eftersom han lyckades ta in en del lina. Det syntes dock att det var ytterst ansträngande eftersom Bobs ansikte var alldeles rött av ansträngningen av att pumpa in fisken. Efter ett tag var fisken bara ett par meter från båten och snart hade Bob landat sitt livs första GT, en fisk som uppskattades väga strax över femton kilo. Den andra fisken tog dock lite längre att få upp men när den till slut gav med sig lyckades de få upp den i båten. Han ropade ut ett glädjeskrik och tog fisken i knät för att ta ett par fotografier. det var en stor fisk som vägde lite över tjugo kilo.

Analys av boken Svenne

Jag har läst boken Svenne av Per Nilsson. Den kom ut 2006 och är 286 sidor lång. Det är en ungdomsroman med lite thrillerinslag som utspelar sig mestadels i dåtid men även i nutid då boken är skriven som ett brev författat av huvudkaraktären. Boken utspelar sig på olika platser runtom Sverige. De två viktigaste karaktärerna i boken är Fredrik ”Svenne” Svensson och Nils Dackeman. Svenne är den som berättar allt och den som boken kretsar runt. Han är en vanlig småländsk 17 årig kille från landet vars föräldrar är döda. Nils Dackeman är en vuxen man som beskrivs ha väldigt bra övertalningsförmåga. Han är politiskt aktiv och han ska i början av boken bilda ett parti. Det är detta parti som boken bygger sin handling på. Boken handlar om Svenne, en 17 årig kille från Småland som efter en serie händelser hamnar i Malmö. Där jobbar han åt en man som heter Nils Dackeman, först som trädgårdsarbetare men senare blir han Dackemans parti rättvist Sveriges sekreterare. Partiet blir dock snart anklagat för att vara rasistiskt även fast det möter stor framgång. Det går stadigt bättre och bättre för partiet men det får även fler och fler motståndare. Saker börjar gå överstyr när rasistiska sympatisörer börjar utföra våldsbrott mot invandrare eftersom de stödjer Rättvist Sverige för att de tolkat deras partiprogram som invandrarfientligt. Kommer de lösa dessa problem eller det gå för långt så att det inte går att lösa? Läs boken om ni vill veta!

Bokens språk är lätt att förstå och det är utan onödigt långa meningar och svåra ord. Boken är som jag skrivit tidigare skriven som ett brev men det är ett inslag som jag i det här fallet gillar eftersom det ger en större inblick i hur Svenne tänker i olika situationer. Boken har en bra inledning som gör så att man redan från de första sidorna vill veta hur det går för karaktärerna i boken. Fraktioner av hur slutet kommer vara avslöjas tidigt i boken och den hoppar från att vara i dåtid, då det berättas om hur allt hände från innan svenne gick med i Rättvist Sverige till dess att han skriver brevet som är boken, till nutid då Svenne berättar vad han tänker och gör medan han skriver brevet.

Jag är inte helt säker på vad författaren vill förmedla med boken eller vad dess budskap, tema eller motiv är men det skulle kunna vara att man ska vara tolerant mot andra kulturer och att man inte ska döma andra på grund av deras ursprung.

som betyg skulle jag ge boken 6,5/10. Det är inte den sortens bok jag skulle ha läst om jag hade valt boken helt själv eftersom jag inte brukar vara så förtjust i den här sortens bok. Den visade sig dock vara positivt överraskande och jag skulle definitivt rekommendera den till många andra som vill läsa en spännande bok men som inte har något emot några tröga partier.

Återkorsning mellan två fiskearter

I artikeln ”Gös + abborre = sant” Fiskeritidskrift för Finland (1.2011) Berättar Kimmo kahilainen om att en gubbe hade fått upp en fisk vid Kumo älvs mynning som var en blandning av en gös och en abborre. Helsingfors universitet gör en undersökning på fisken och de kroppsliga kännetecknen tydde på en mellanform mellan gös och abborre och de tog DNA undersökningar.

DNA:t från fisken bestod av en blandning av båda arterna. Kahilainen skriver att vid ännu noggrannare analyser visade det sig att det var en återkorsning mellan en gös och en gös-abborre. Återkorsningen var en hona som inte var könsmogen, en abborrhona vid den har storleken skulle redan varit könsmogen, men inte en gös. Romsäckarna hade en speciell upp byggnad. Att två olika fiskarter korsar sig är ganska vanligt mellan närbesläktade arter.Gösen och abborren är ganska välskyddande från korsning sinsemellan.

Kahilainen skriver att vid ett korsningsförsök mellan en amerikansk gös och abborre så dog dom innan eller strax efter kläckningen. Båda korsningarna som påträffas i Finland har befunnit sig där det är belastat av avloppsvatten. Återkorrsad fisk har undersökts och utan tvekan så kan gösen och abborren fortplanta sig och att efterkomman i vissa fall är fertil. År 1961 fick en man en fisk som motsvarade återkorsningen.

Övergödningen av Östersjön

Artikeln ”Övergödning” på www.havet.nu (2013:12) handlar om vad och hur vi påverkar övergödningen i Östersjön.

Enligt artikeln tar Östersjön emot mer än 30 000 ton fosfor och nästan en miljon ton kväve varje år, vissa arter i havet drar nytta av det ökade tillflödet av näringsämnen, medan andra får svårare att konkurrera och minskar i omfattning eller försvinner helt. Det framgår även att övergödningen på så sätt kan förändra havets ekosystem kraftigt. Artikeln visar att övergödning börjar med en alltför stor tillförsel av näringsämnen och nälter bl.a fosfor(P) och kväve(N). Om tillförseln av näringsämnen blir för stor ökar tillväxten av exempelvis växtplankton. Mängden organiskt material ökar, och detta leder i sin tur en rad fysikaliska, kemiska och biologiska förändringar i växt- och djursamhällena enligt artikeln.

Fortsätt läsa Övergödningen av Östersjön

Landhöjning och strandförskjutning, kommer Östersjön se ut som den gör idag?

I artikeln ”Vid Botniasjöns strand” (HavsUtsikt 1/2009) skriver Lars Brydsten och Jan Albertson om vad som kommer hända med Bottenviken och Bottenhavet.

Artikelförfattarna skriver att man nu har lyckats kombinera studier om landhöjningen och höjningen av havsbotten för att kunna se strandförskjutningen i Bottenviken och Bottenhavet.

Fortsätt läsa Landhöjning och strandförskjutning, kommer Östersjön se ut som den gör idag?

Drømmefisken

Der stod han. Han stod på den højeste bakke i miles omkreds og skulede. Spejdede efter bare en enkelt døgnflue. Hans følelser var underlige og adrenalinen pumpede rundt i kroppen på ham. Hver weekend havde han stået på præcis samme bakke og holdt øje uanset vejret. Han var klar hvis det magiske øjeblik skulle ske. Han vidste ikke hvornår det ville ske. Han kunne bare håbe og vente på, at naturen skulle gøre det for ham. Dagene blev til nætter og han kunne ikke sove. Han ville ikke misse det helt store øjeblik så han lå og tænkte på sidste sæson. Han følte sig høj for det var det fiskeri han elskede. Det som var hans drivkraft og det som han havde helt for sig selv.

Fortsätt läsa Drømmefisken